Håravfall med bieffekten panik. Bland det värsta jag kunde tänka mig inträffade när jag precis fyllt 27, håret började sakta men säkert falla av mitt huvud. Som för många män i min ålder var håravfall skräcken och även då jag visste att jag hade anlag för att bli, precis som min far och hans far, flint så hade jag inte kunnat förbereda mig på den enorma stress som utlöstes av detta håravfall. Jag hade sedan jag liten och man själv fick bestämma över frisyr sparat ut håret och nu nådde mitt bruna hår slutet av ländryggen. Jag minns fortfarande den dagen som jag som vanlig tog en morgondusch och schamponerade in håret hur jag kände en bunt hår som följde med i näven. Panik. Svart obeskrivlig skräck var vad jag kände.
Efter att jag kommit ut ur duschen sprang jag till datorn och googlade efter håravfall med förhoppningen om att någon mirakelkur skulle kunna rädda mig från att tappa allt hår. Och visst fanns det botemedel för håravfall, den ena metoden kostsammare än den andra. Jag visste varken ut eller in. Vilken skulle man välja på, krämer eller hårtransplantation Eftersom att det sista alternativet var extremt dyrt och skulle betyda att jag skulle tvingas ta ett banklån då min lön knappast hade gett något utrymme för att lägga undan något efter att alla räkningar var betalda fick det bli någon av de billigare alternativen. Jag bokade tid hos en klinik som specialiserade sig på just håravfall och fick tid redan veckan därpå för konsultation.
Vi diskuterade de olika alternativen och beslutade sedan att jag skulle kombinera både medicin i tablettform samt använda mig av en kräm-baserad behandling. Månadskostnaden för behandlingarna skulle kosta mig en hel del, men vad var jag inte beredd på att göra för att behålla mitt hår. Jag märkte en viss förbättring, håret som jag tappat kom inte tillbaka, men genom behandlingarna lyckades jag behålla de som fortfarande var kvar – jag var dock fortfarande tunnhårig Jag fortsatte behandlingarna i drygt två år tills att jag helt enkelt började acceptera det oundvikliga – jag skulle tappa mitt hår förr eller senare och tog därför det svåra beslutet att helt enkelt raka bort alltsammans. Nu har det gått några år sedan dess och visst kan jag med avund titta på män som går förbi med ett tjockt hårsvall, men jag har kommit till ro och passar faktiskt riktigt bra med mitt rakade huvud.
